om du hade kunnat komma, hade sett fram emot de jätte mycket. Men livet består att uppgångar och nedgångar. Du fick en rejäl nedgång nu. Och de är så synd att de händer dig.
Men saker händer som man inte riktigt räknat med, och då måste man själv inse vad man ska göra för att kunna bygga sig upp igen.
Livet är fullt av sorg och glädje. Alla människor blir tvungen att uppleva det, mer eller mindre. Och visst är det svårt att förstå att hemska saker tränger sig in på ens liv? De är något man absolut inte vill se. Man vill inte uppleva sorg, besvikelse eller förlust. Man vill leva ett lyckligt liv med bara glädje. Men alla drabbas av just sorg, besvikelse och förlust. Och då behöver man någon som stöttar en och bara finns. Utan just sorg, besvikelser och förluster kan vi inte lära oss att ta tag i våra liv och ta vara av det vi har. För när man minst anar de kan de vara borta.
Tänker direkt på en massor av saker som drabbat en. Tänker på min gammelfarmor som gick bort, hon betydde väldigt mycket för mig och jag kunde inte åka ner på hennes begravning. Det ångrar jag idag. Jag tänker på Maggi, vi slutade inte som dem vänner vi varit. Vi var ett, vi var bästa vänner. De slutade att vi inte pratade och vårat avslut då hon åkte iväg till Usa var en kram och få ord som löd. - hoppas du får det jätte roligt i usa. Jag ångrar att vi inte tog tag i saken och kunde ha ett samtal som kanske hade löst lite grann. Jag tänker på Josefine. Finns inget jag ångrar där. Men jag har känt sorg och medlidande till hennes familj. Men jag har försökt att lära mig att ta hand om mina känslor. Ta beslut som jag känner är rätt för mig. Och försökt att tänka på min familj och mina vänner. Jag är rädd om er alla som står mig nära. Och jag vet att ni vet vilka ni är. Det känner ni inuti er.
xoxo