Att man kan känna sig som en så dålig person som jag gör nu trodde jag aldrig.
Du var ju helt underbar, snäll, glad, rolig och omtänksam.
Och när jag tittar tillbaka på mina tidigare blogg inlägg står det om dig hela juni!
Och så kom du och hälsade på, blev rädd, osäker och allt sånt som kan hända.
Du hörde av dig men jag svarade inte, jag ignorerade dig totalt.
Tillslut ringde du inte mer, jag såg dig bara på facebook, Vad som hände i ditt liv,
Hur glad och lycklig du verkade vara.
Nu är du borta, för evigt, kommer inte att uppstå.
Och eftersom att jag vet att du är borta, kommer jag aldrig kunna förlåta mig själv för hur jag behandlade dig!
Du var toppen och jag skiten.
Vill att du förlåter mig för att jag gjorde dem val jag gjorde.
Och att du har det super bra där uppe! Du förtjänar det bästa.
För du var bra, du var bra!